I går var det första gången jag lämnade Olivia i från mig!
Har ju gjort det förut till Robban alltås men då har det bara vart 20 min ca, men nu menar jag verkligen lämnade henne själv,  så i går var det dags att släppa taget lite mer. Är nog bland det värsta jag någonsin vart med om. Det vart så många känslor som kom på en och samma gång jag måde ila, vart kissnödig ,bajsnödig, alla nerver i kroppen levde sitt egne liv. Jag kunde liksom inte styra min nerver som man annars brukar kunna göra. Men någong gång ska  vara den första gången till allt och det vart det i går.
Ja då tänker ni säkert men gud vad hon bablar vad hade hon för sig då.  Jo jag var på bio i går kväll med sandra/ sassa vi såd the proposal den var rolig. Jag tror vi var dom som skradade mest och dom som skratade högst. Sandra sat nästan dubelvikt och jag sat och studsade upp och ner i stolen och tårarna började rina för att vi skradade så.  Den var sorlig med men inte så värst men vi hade det rätt kul åt en tjej som satt raden denaför oss. Hon grätt så dant så man la märke till det  inte för att hon böla så att det hördes utan hon snyftade så högt så när man tittade ner mot hennes plats så såg man hur blöt hon var om sinna små kinder.
Det var helt klart en bra film att se första gången när man var utan sin prinsessa. Filmen var så bra och man skratade så mycket att tiden sprang i väg. Jag titade aldrig på kl när filmen väl hade börjat men inna den hade det och dom visade all reklam så titade jag på kl stup i kvarten för jag tyckte att den skuell börja så att jag kunnde får komma hem.  Mot slutet tidade jag på kl 2 gånger  för att jag kom på mig sj att vi hade vart där länge och trordde kl var mer än vad den var. Så från kl 18.05 till 20.45 ca så var jag utan min prinsessa.

Här hemma  så gick det väldigt bra sa min sötnöt. Hon fortsate att sova lite när dom hade kommit hem och dom hade lekt och åkt i lära gå käran (lägger ut en bild någon dag på den jag lovar.) Den tycket hon väldigt mycket om att gå med om vi går bakom och specielt när pappa säter henne i den och kör om kring henne. Kan inte del med om så mycket om vad som hände här hemma för jag var ju inte närvarande. Det ända jag kan säga är att det inte var någon ledsen prinsessan jag fick möta innanför dören utan en glad sådan som låg på vardagsrums golvet och lekte med filmfodralen.
Och att jag trodde att hon skulle börja gråtta när hon såg mig eller kryppa i full fart men tänk så fel man hade,  inget av det blev av, Utan det var mamma sj som gick fram med stora kliv och tog upp henne från golvet och började pussa på henne och frågade hur hon hade haft det och om hon hade saknat sin mamma.  Inget svar fick man mer än ett stort leende på hennes läppar och det betyde mycket bara det.  För ett leende säger så mycket mer en några få ord som man kan ur dom  små liven vid den här åldern.

Vill även tacka min kära älskade och underbara vän som ville upleva dena uplevelse med mig. Som stod ut med alla min nerver som var över allt och alla min känslor som svämade över. Äskar är ett starkt ord min vän men jag älskar tame fan dig Min Vän Sandra malmberg:)